 Annat att se
|
 Dahlens snus
Dahlens snus var på sin tid ett välkänt begrepp. Museet har ett par rum till minne av Dahls tobaksfabrik i Karlshamn med bl.a. en fin samling gamla snusetiketter. Fabriken grundades redan 1798 och fortlevde ända fram till tobaksmonopolets tillkomst. I slutet av 1800-talet var den störst bland Karlshamns tio tobaksfabriker med en årsomsättning om cirka 200 000 kr. Läs mer om tobak i Karlshamn
|
Slöjdaffär
Invid museet har Föreningen Blekinge Slöjd en handelsbod med försäljning av genuina hantverksalster ur föreningsmedlemmarnas produktion. |
 L.O.Smith
Brännvinskungen L O Smith började och slutade sin ekonomiska karriär i Karlshamn. Som ung bodbetjänt i Skottsbergska gården visade han sin unika affärsbegåvning. På 1880-talet lät han vid hamnen bygga en enorm spritförädlingsfabrik för export av brännvin till Spanien. Detta blev hans sista stora företag i Sverige och ett stort misslyckande. I spritbolagssalen finns en permanent utställning i ord och bild över denn märklige mans liv och verksamhet. I den s.k. kungasalen visas en film om L.O. Museet vill gärna komma i kontakt med personer som har något att berätta om honom. Läs mer om Spritbolagssalen
|
 Silversmedja
Numera avlidne guldsmeden Gillis Nygren har på museet i så gott som alla detaljer återskapat den guld- och silversmedja som han tidigare drev i Karlskorna och som startades år 1805 av Carl Abraham Neuendorf. Läs mer om Silver i Karlshamn Läs mer om Silversmeder i Karlshamn
|
 Tryckeri
E G Johanssons tryckeri i Karlshamn upphörde år 1976. Sedan 1848 hade Karlshamns Allehanda tryckts och utgivits av tryckeriet. På museet finns företagets sätteri, kontor och bokbinderi bevarat. Där finns också den Munktell-tryckpress från 1830 på vilken de första årgångarna av Karlshamns Allehanda trycktes.
Ett särskilt arkiv med äldre tidningslägg från orten är inrett i en av de gamla magasinsbyggnaderna. Läs om Karlshamns typografiska förening
|
Halda
En annan driftig företagare som etablerade sig i karlshamnstrakten samtidigt som L O Smith var Henning Hammarlund. År 1883 grundade han Halda fickursfabrik i Svängsta. Åtskilliga förnäma Halda ur tillverkades, flertalet torde idag finnas hos olika samlare.
Med tiden blev konkurrensen på urmarknaden hård och Halda-företaget sökte annan tillverkning. Man slog sig på skrivmaskiner - år 1913 sålde man sin första. Fabrikationen ökade och företaget blev med tiden ett storföretag med export över hela världen. Datorernas inträde innebar emellertid skrivmaskinens utträde, år 1993 gick Halda i konkurs. Museet har en särskild utställning som visar Haldafabrikens alla skrivmaskinsmodeller, liksom några av Hammarlunds första fickur. Det finns också ett antal tidiga, unika skrivmaskiner av utländska fabrikat. Läs mer om Haldafabriken
|
 Alice Tegnér Den svenska barnvisans skapare, Alice Tegnér, föddes och växte upp i Karlshamn. Inventarierna i museets "Alice Tegnér-rum" är till största delen skänkta av sonsonen Björn Tegnér. Broderiet på stolarna och på soffan har utförts av Alice Tegnérs mamma, Sofie Brobeck-Sandström. Pappan, Edvard Sandström, var sjökapten, med Karlshamn som hemmahamn för sitt segelfartyg Falco.
|
 Urmakeri
Framlidne urmakaren Nils Persson, som under flera år drev egen verkstad inom museet, har sammanställt utställningen av klockor tillverkade i och omkring staden. Här finns också en urmakarverkstad med verktyg från gången tid. Läs mer om urmakare i Karlshamn
|
 Strömma Bomullsspinneri
Vid Strömma i Asarum fyra km norr om staden Karlshamn inrättades ett bomullsspinneri i början av 1830-talet. Det blev snart ett av Sveriges största som producent av bomullsgarner i olika storlekar och färger. Från 1885 tillverkade man även tyger och andra vävda produkter. Under första hälften av 1900-talet var Strömma en av de stora bomullsvarutillverkarna i landet. Därefter gick det skiftande öden till mötes för att helt upphöra som textilfabrik 1986.
På museet finns en utställning om fabrikens historia och tillverkning. Läs om Strömmas hiatoria
|
 Granefors kopparhammare
En av de äldsta industrierna i Blekinge var Granefors kopparverk,beläget vid Mieån i Asarum sju km norr om staden Karlshamn och grundat 1737 av karshamnsköpmannen Nils Grandell. Från att till en början endast varit en vattenhjulsdriven kopparhammare utvecklades anläggningen under årens gång till ett plåt -och rörverk. Under 1900-talet koncentrerades produk-tionen till rör av olika dimensioner samtidigt som verksamheten ökade såväl personal- som tillverkningsmässigt. När fabriken i slutet av århundradet stod på sin höjdpunkt med mer än 150 anställda strukturrationaliserade de finska ägarna sin rörproduktion och flyttade produktionen till Spanien och Finland. Graneforsverken läggs ned efter att ha producerat kopparprodukter i mer än 260 år. På museet finns en särskild Graneforsavdelning med foton och annan dokumentation av verket. Läs om Granefors historia
|
|
Denna sida uppdaterades: 2009-11-04 09:32
|
