Föreningen Karlshamns museum
Kommentar till äldre kartor över Karlshamn
1. 1
Register offuer Bodekulls Gaarde oc Huuse. Den äldsta kända kartan över blivande Karlshamn. Den finns ej kvar i original, endast som fotokopia i Riksarkivet. Kartan blev tryckt i en avritad utgåva på 1920-talet av Generalstabens Litografiska Anstalt på begäran av Hjalmar Dahl i Karlshamn. Den återges i denna form i första delan av Karlshamns historia (1918). Texten på kartan är dansk och uttrycks- och stavningssätt pekar på mitten av 1600-talet, således på den danska tiden. Se kartan
På sydöstra sidan av Mieåns utlopp finns ett område som anges vara Kongens ladstæd eller brÿgge. Öster därom finns en gård – Rasmusses gård – med brunn, ager och wang. I gården skall finnas ett kroer (krog) hus. Söder invid stranden (nuvarande Näsviken) finns “Hollender Stald”. Rasmusse synes ha hållit sig med en förman, ty på kartan finns anmärkt “der stod det gierde som Christen Michelsen, Rasmusses formand, laed sette oc Christen Pedersen, Kongl. M. Ridefoget trey gang loed nedbrÿde. Som siden aldrig mehre bleff reist op igien.” I öster gränsar Rasmusses gård mot Ole Bosens wång. Rasmusse är förmodligen brukare av Bodekulls gård och Ole Bosen av Bodestorps. Norrut vid vägen till Asarum ligger ytterligare en gård - Hans Ollsens. (Denna gård är säkerligen Beckegården eller Bäckegården som senare blir Gustafsborg. Den köptes 1657 av Hans Olsson( ev Olufsen), tullförvaltare i Sölvesborg och senare också i Bodekull, från danska kronan. Han fick av danska kronan rätt att skattefritt inneha gården så länge han var tullförvaltare och att fritt handla i hamnen mot att han satte upp en fullt munderad ryttare.)
I södra delen av Kongens ladstæd ligger en hus om vilket det anges “Jernhuset paa hvis sted var en Smedie der det Schib den Roede Löwe bleff bygget. Jernet der udi at forarbeide.” (Den Röde Löwe var ett 300 lästers skepp, som byggdes åt den danske kungen av den skotske skeppsbyggmästaren Daniel Sinclair för 14 000 daler under åren 1620-1622.)
I norra delen av Kongens ladstæd låg en grupp om fem hus, det sydligaste ut-märkt som Told Boen. Den nordligaste sägs vara Eriches huus som Kongl. Maÿ. Ridefoget Jacob Michelsen for 46 aar haffuer bÿgget. Ytterligare ett stycke norrut – efter Rasmusses lücke – ligger Fogdegården och norr därom Fogdelücken.
(Ridefogden var under dansktiden länsmannens medhjälpare ute i länet och hade olika polisiära och administrativa uppgifter, bl a skatte- och tulluppbörd.
I svenska mantalslängder för åren 1658 och1670 återfinns brukarna Oluf Boo-son i Bodestorp (det hemman i Asarum socken som har högst årlig ränta) och Hans Holst i Bodekull, vars hemman dock anges donerat till Jonas Håkansson. d v s utgjordes av Fogdegården. Som brukare av Bodekull anges Knut Ol(uf)sson.)
2. 1
I sin dagbok skriver Erik Dahlberg när han i mars 1658 befinner sig i Malmö:
I medler tid som Bodekulla hambn i Blekingen kom hoes Hans Matj:tt i stor consideration, altså att Hans Kongl. Maij:tt deraf desiderade en godh effterrettelse, alt derföre befalte högst be:te Hans Maij:tt mig att begifwa mig först till Christianstadh och sedan dijt, flitigt at begge orterne förfärdiga pertinente delienationer ...
... Begaf mig sedan den 16 derifrån och till Silfwissborgs, 3 mihl, och sammma dag till Bodekulla, 4 mihl, hwarest jagh Hans Kongl. Maij:ttsz be-fallning uthrättade....
... Den 21 bröt Hans Maij:t opp till Silvitzborgh, 3 mihl. Den 4 aprill till Bodekulla, 4 mihl. Den 6 bröth Hans Maij:tt opp från Bodekulla, fortsatte sin resa öfwer Christian-stadh åth Giöteborgh, lembnandes mig qwar i Bodekulle att afsticka någre skansar så enen stadh, som der byggias och annleggias skulle, hwilken och sedermerhra ähr byggdh och Carlshambn kallat.
Denna karta är förmodligen Dahlbergs pertinente delienation. En plan med i huvudsak avlånga kvarter samt gator och ett torg har inritats öster om Mieån. På Boön (Boogsöö) är en femuddig skans i norra delen samt antydan till en fästningsmur över hela ön utmärkt. Även på Frisholmen (FrŸsholmen) har en skans markerats. Kvarteren är cirka 80 x 170 alnar (48 x 102 m), torgplatsen ligger som tredje halvkvarteret öster om ån. Vid denna tid började kanaler bli på modet och Dahlberg har på ett genialt sätt använt sig av de naturliga förhållandena och föreslagit ett kanalkors, där vänstra korsarmen ansluter till torgets nordöstra del. (En liknande stadsplan framlades ungefär samtidigt och genomfördes därefter för Nyhamn i Köpenhamn! Dahlberg kom senare att presentera ett liknande kanalsystem för Carlsburg ). Att vare sig begreppen stad eller Carlshamn nämns, styrker teorin att kartan upprättats före 1664.
Kartan blev uppenbarligen aldrig mer än ett förslag, vilket med sina kanaler förmodligen ansågs alltför dyrbart och anspråksfullt att förverkliga. Se kartan
2. 2
“Carta aff Carolshampn sampt inlo-pet. Demonstration; och huruledes effter twenne desseiner, skulle kun-na defendera hampnen. Alltså är allenast affslagit effter Geometriskt vis, till de twenne Characte, som är sielfa staden och en del aff stierne-landet, hwarest Caracterne stå ano-terade, det ifråga är i ögonsken an-tecknadh, hwilket med det foderli-gaste skall fullfölias.”
Kartan är antagligen avsedd att visa förslag till de tre be-fästningsanläggningar som skulle ge staden fullgott skydd från söder. Boön (Boghöen) är – som författaren förmodligen är väl medveten om – felaktigt placerad. Staden återges med samma stadsplan som Dahlberg.
Se kartan
2. 3
Bodekulla hambn och Carlshambns Stadh. Kartan är nästan en exakt kopia av Dahlbergs, dock anges “Carlshambn Stadh” samt “a. På denna ort står kronoskeppet på stapel. b. Inloppet som måste försänkas.” Se kartan
3. 1
Ingenjören Anders Olofsson Bergh (1619 - 1679) hade 1659 ansvaret för befästningsar-betena på Boön, ditsänd med beriden eskort från Kronborg. På begäran av flera personer som önskade bosätta sig i Bodekull insände han med brev den 8 maj 1659 till Karl X Gustaf en “dessein öfwer orten” i förhoppning att Konungen skulle fastställa en stadsplan. Så skedde dock ej.
Först efter riksdagen 1664, då Carlshamns talan fördes av dess ombud Christop-her Schröder, fick Bodekull den 15 september 1664 sina stadsrättigheter. Kungl Maj:t förkla-rade sig bl a sinnad “att forderligen låta en viss dessein öf:r hele den ortens situation och beskaffenhet affatta och Staden utsticka, på dedt thess inwånare strax effter regulariteten sina huus bebygga måge.”
Denna Charta af Carels-hamben är möjligen ett resultat av re-solutionen. Det är en mycket noggrann och välvisande karta. Den utvisar såväl den befintliga bebyggelsen som en till-tänkt stadplan med tomtindelning på Mieåns östra sida. Vad gäller den först-nämnda finns fem hus, varav det syd-ligaste förmodligen är kyrkan, på den öppna platsen vid hamnen, samt åt-skilliga hus väster om Mieån. I den nya staden är kvarteren kvadratiska med 150 alnars sida (90 m). Se kartan
3. 2 och 3. 3
Kartorna under 3.1 och 4 kan vara underlag för dessa två, samtidigt upprättade kartor med inlagd stadsplan, den ena färglagd och mer detaljerad än den andra. De torde vara upprä-ttade av Anders Bergh, som (enligt Gerhard Eimer: Die Stadtplanung im Schwedischen Ostseereich, 1961) var medhjälpare och lär-junge till generalkvartermästaren Johan Wärn-schiöldh och för övrigt gift med dennes syster. Wärnschiöldh (död 1674) var Erik Dahlbergs företrädare och hade som generalkvartermäs-tare bl a ansvar för rikets fästningsbyggen. Han var utbildad lantmätare och även aktiv som stadsplanerare. (I brev till Krigskollegium den 29 aug 1666 meddelar Wärnschiöldh bl a”Öfwer Bodekulls stadh, hafwer upå ofwan Högbe:te H. Excell. gottfinnandhe, iagh en dessoin affattadt, aldenstundh den som H. Excell. öfwersendh war, för ortens site skull, icke hadhe uthan store beswär kunnat wärkställas.) Se kartan
Stadsplanekartorna ger en intressant bild av den tidiga bebyggel-sens läge i förhållande till den komman-de staden. Infartsvägen norrifrån löpte i mitten av det planerade kvarteret mellan nuvarande Drottning- och Kungsgatorna Den svängde sedan snett av mot väster ned mot nuvarande Ågatans korsning med Rådhusgatan. Det fanns en rad med 11 hus längs infartsvägens östra sida, därefter följde ett 15-tal hus på västra sidan med Jonas Håkanssons gård som det nordligaste. Fogdegården skulle allt-så legat i det sydvästra hörnet i kors-ningen mellan Drottning- och Kyrkogatorna! Se kartan
4
I maj 1665 begärde borgmästaren Mickelsson avstickning av stadsplanen och i febr 1666 befallde Kungl Maj:t, att landshövdingen skulle förordna en lantmätare att enligt en medsänd dessein och i samråd med stadens styrande uppmäta gator och tomter. Se kartan
Geometrisch Afritningh öfwer Stadhen Carlshambn medh dess nu bebyggde Tompter och andra små Huus sampt den förordnade Platz widare att bebygga finnes häär ojlumminerat. Afmätit, Delinirat och Dischriberat Anno 1666 af Nils Ericsson Njurén.
Njurén var förordnad till lantmätare i Skåne 1660. Begreppet afritning avsåg vid denna tid plan.
Enligt Avritninghen finns 45 hus. Endast nr 1, tillhörande befallningsmannen Jonas Håkansson, betecknas som gård med skyldighet att betala 8 3/5 tunnor säd. Det är den s k Fogdegården. Längst i söder av husraden längs Mieåns östra sida finns en tredelad byggnad med wåghus, packhus och tullhus samt däröver kyrka.
I nordöstra hörnet av kartområdet finns gården Bodestorph (cirka 50 m nord-väst om korsningen mellan nuvarande Pengabergsvägen och Dalgången). I rutan Notarum explicatio anges att detta hemman ger 14 1/5 tunnor utsäde och 40 lass hö, att där finns en äng (under A), som tillhör Asarums kyrka, en humblegård med 700 stänger, en kvarn på utmarken. som är i gång höst och vår, bokskog till 70 ollonsvin och gott fiskevatten vid staranden
Väster om Mieån ligger Orbödtz berg; namnet tolkas av ortnamnsforskare som vårdböte eller vårdkase, alltså en plats för signaleld vid fiendehot. Huset nr 37 anges ägas av Hinse Per och namnet Hinse kom förmodligen att ersätta det svåruttalade Orbörtz! I och invid inloppet finns Barlastinkastet och Takelklippan, som båda antyder Bodekulls betydelse som hamn – där barlasten lämpades över bord och där fartygen tacklades av eller upp. På höjden öster om Dübecks Viken (Näsviken) anges Wachte backen, här har således funnits en plats för vakt efter fartyg. På andra sidan kartområdets sydöstra gräns markeras Hunnemara såsom tillhörigt Ebbe Ulefeldt (liksom sin ökände släkting Corfitz Ulefeld först i dansk, sedan i svensk tjänst).
5
Dansk karta. Den förmodas vara upprättad före krigsutbrottet 1675 och utgöra en kopia av ett liknande svenska kartblad. På Karlshamns museum finns en snarlik originalkarta med samma byggnader och stadsplan. (Björn Wes-terbeek Dahl: Gottfried Hoffmans kort over Kristianopel, Karlshamn och Blekinge fra 1650-erna och 1670-erna. Blekingeboken 1978, sid 113 ff.) Se kartan
6
Geometrisk avmätning Carlshamns stad. Utförd av lantmätaren Sven Hessel-gren (1675-1731) år 1720 på begäran av staden. Till denna karta finns en särskild ägolängd ”Carlshamns stads Stambok och Beskrifning öfwer såwähl Qvadrat som Alnetalet samt och Öfwer Tomtöronen”.
I stadsområdets norra gräns öster om Regeringsgatan finns ett par större stenar utmärkta som Krÿpesten – vad det nu kan betyda. Se kartan
7.1
Grundritning öfwer Carlshamn år 1748. Förmodligen upprättad för att ingå i General Tull Arrende Societetens Svenska Tullatlas öfwer Städerna i Sverige och Finland. Kartan är i flera avseenden felaktig – Kungsgatan saknas och kvarteren är rektangulära – men är ändock av stort intresse: Tullportarna, gamla rådhuset, skeppsvarvet är t. ex. utmärkta, liksom tobaksplantagen på nuvarande Österslättsområdet. Norr om staden finns en lastageplats, Möllebacken är obebyggd, dock finns en av stadens tre väderkvarnar där. Öster om staden ligger Pestkyrkogården och söder därom Tegelbruksberget – där fanns i början på 1700-talet ett tegelbruk. Se kartan
7.2
Kartan är en av kommissionslantmätaren Caspar M Espman 1785 gjord kopia av en år 1748 uppmätt karta. Innehållsförteckningen upptar stadens gatu- och kvartersnamn. Se kartan
8
Special Geografisk Charta öfwer Blekingen med alla dess Härad- och Sochne Skilnader, Revirer, Bäkar, Siögar, Strand och Skär så och alla Byar och Heman medh de fornembsta wägar och broer jemväl skog och mark till sitt rätta Situation beskrefna af Petter Gedda 1684.
Gedda var 23 år, när han ritade denna fina karta. Några års senare blev han chef för sjökarteverket, som då även svarade för lotsväsendet. Under sex somrar gjorde han sjömätningar och upprä-ttade sjökort över kusterna i Skånelandskapen och Bohuslän. Korten kom att ingå i den av honom 1695 utgivna Generalhydrographisk chartbook öfwer Östersjön och Kattegatt – Sveriges första sjöatlas. Han dog 1697. Se kartan
9
Del av Geographisk Charta af Brekna Häradh i Blekingen. Det är ej känt när och av vem kartan upprättats, den anses dock vara gjord före 1700. Hollenderewägen och Wäxiövägen är namngivna. Norr om Tokaryd något öster om Carlshamn ligger Helwetet! Söder om Helgery (Hällaryd) invid landsvägen är ett hus utmärkt som Tingstufva, d v s lokalen för häradstinget. Varje röd prick torde utvisa ett hemman. Se kartan
10
Delination över vägen mellan Wankrut genom Karlshamn till Asarum. Kartan är upprättad i juli 1690. Wankrut (Vattenkrogen) var den tidiga benämningen på gästgiveriet i Trensum. Bilden av Carlshamn med små hus och två kyrktorn är näpen men föga verklighetsstrogen. Se kartan
11
I början av 1800-talet framstod behovet av en ny stadskarta över hela staden (inklusive Nya staden) som allt angelägnare. Lantmätaren Christian Ahlberg fick uppdraget att göra en ny karta. Karta uti 2 delar öfver Carlshamns stad blev färdig 1831. Det blev en stor och innehållsrik karta i två delar med tillhörande fastighetsägarförteckning. Ny tomnumrering infördes på kartan men ej i verkligheten.
Alltjämt finns tomtmark och två hus kvar i kvarteret Lund, där kyrkan ligger. Rådhuset är nu beläget vid Stortorgets sydvästra sida. Norr om klockstapeln i kvarteret Sänninges nordvästra del ligger Stadshuset, dåtidens teater och stadshotell. På Skeppsbron ligger Tullhuset samt Kokhuset, där skepp i hamnen kunde laga mat (man fick ej ha öppen eld ombord). Se kartan
12
I Topografiska Corpsens karta från 1866 över Blekinge finns infällda stadskartor över länets städer såsom denna över Karlshamn. Utöver själva staden visar den gårdarna runtomkring – Tubbaryd, Munkahus, Sternö och Wägga. Platsen för nuvarande Villa Utsikten anges som Wacktbacke! De parallella linjerna öster om södra staden kan illustrera repslagarbanan. Se kartan
13
1891 beslutade stadsfullmäktige att en ny stadsplan/stadskarta skulle upprättas och uppdrog åt dåvarnde stadsingenjören Nils Börring att utföra uppdraget mot en ersättning om 3 200 kronor. Karta över Carlshamn är mycket välggjord och innehållsrik. Den omfattar icke bara den gamla innerstaden utan alla områden omkring denna. Bebyggelsen i staden redovisas med uppgift om husens byggnadsmaterial i sten eller trä och om deras taktäckning. Offentliga byggnader samt fabriker och verkstäder är särskilt angivna.
Se kartan
Bilagor
Texter på kartor
1 Register offuer Bodekulls Gaarde oc Huuse
Niels Jensens hus på Bryggan
1 Rassmusses gård som har ett kroghus.
2 Rassmusses brun
3 Holländar stall.
4 Järnhuset på vars ställe var en smedja där skeppet
Roede Löwe blev byggt. Järnet däruti förarbetades.
5 Där stod det gärde som Christen Michelsen, Rasmusses
förman lät sätta och Christen Pedersen, Kongl. M:jts
Ridefogde* tre gånger lät nedbryta, som sedan aldrig mer
blev rest upp igen.
6 Tull boden.
7 Anne S. Hans Holstens hus på vilket ställe för 14 år Hans
Holst lät sätta ett litet hus till en skeppsbyggare.
8 Niels Kaaris hus som Hogen Schredder för 26 år har byggt.
10 Eriches hus, som Kongl. Maj. Ridefogde Jacob Michelsen
för 46 år har byggt.
11 Fogdegården.
12 Den ena klippan med tre märkestenar på.
13 Den andra klippan med tre mycket grova märkestenar.
14 Där har Rasmusses huggit ett träd medans Välb. Herr
Tage Tott Ottesen var Slottsherre på Sölvesborgs slott
hvarföre Herr Tott blev på Rasmusses förtörnad.
4 Geometrische Avritningh öfver Stadenh Carlshabn.
Afmätit, Deliniert och Dischriberat Anno 16666 af Nils Ericsson Njurén
Geometrisch Affritning öffwer Stadhen Carlsshambn medh dess nu bebyggde Tompter och andra små Huus sampt den förordnade Platz widare bebyggia finnes häär ojlumminerat.
Utsäde tunnor Höö Lass
Notarum explicatio
1 Befallningsman Jonas Håkansson 8 3/5 6
2 Controlleuren Henrich Erichsson
3 Hans Brandt Rådman, "Förrädaren" gården skänkt till överste-
löjtnanten Johan Flint på Mara (Eriksberg)
4 Christoffer Schröder
5 Dyrick Persson
6 Peer Jonsson
7 Peter Petersson
8 Lars Larsson
9 Simon Arendsson
10 Tolleren Jacob von Skotingh
11 Jöns Jönsson Köpt en gård vid fisktorget av Johan Clausson
12 Daniel Kremmare
13 Christian Olsson
14 Knut Olufsson
15 Johan Suensson
16 Kijstin Peder Jonsson
17 Jonas Besökare
18 Johan Besökare
19 Truls Fiskare
20 Per Skomakar
21 Suenske Måns
22 Jöns Jute
23 Pehr Kåre
24 Simon Wägare
25 Jöns Månsson
26 Nils Andersson
27 Peer Bötkere
28 Nils Skräddare
29 Botel Bötker
30 Peer Kremmare
31 Antoni Meijmer
32 Peer Jönsson
33 Johan Månsson
34 Jören Peersson
35 Gretz Holck
36 Margareta peres
37 Hinse per
38 Jon på Bärrgary
39 Långe Johan
40 Jeppe på Bryggan
41 Inge Johan
42 Wegkerums Pelle
43 Jon Timberman
44 Erich Leija Timberman
45 Cronones Båtzmän
A är en Eeng lyder till Asarums Kiyrka
Höö 25
B ähr Wåghuset
C ähr Packhuset
D ähr Tullhuset
Förbte Kiyrka ähr bygd ofwan öfver förberörde huus
Kartväggen